Inspirerade av en viss bok med den kortfattade titeln "JACK" hade jag och min dåvarande flickvän kommit överens om att vi skulle företa en veckotripp till Gotland och närmare undersöka öns kvarlämnade skatter i form hälften raserade kyrkor och andra moment över vår ärorika historia. Vi skulle ta bilen från Södertälje och båten från Nynäshamn. Eftersom detta hände för ganska längesedan var tanken på elktroniska attiraljer för att underlätta resan tämligen främmande för oss.
Själva starten gick bra. Solen sken och att det blåste en del tog vi ingen större notis om. Vi anlände välbehållna till Nynäs det var först när det inte fanns en Gotlandsfärja i hamnen som en liten varningsklocka började ljuda lågt inom mig.
Vid en tämligen snabb efterforskning lämnades upplysning att på grund av blåst hade Gotlandsfärjan på visbysidan slitit sina förtöjningar och
effektivt lagt sig hindrande vid inloppet till visby hamn hur länge det skulle ta innan trafikproblemen skulle lösas stod skrivet i stjärnorna och vi beslöt att åtrevända till utgångspunkten. Jag beslöt försiktigvis att inte ta upp problemet med denna oplanerade fördyring. Ibland kan det vara bra att hålla tyst (åtminstone var så jag såg på det hela)och hon påminnde mig icke

Men som alla vet stormar har stark benägenhet att lugna ner sig. Att mojna säger man visst på fackspråk efter ett dygn var vi på väg -överfarten var uthärdlig. Med viss spänning undrade vi hur mottagandet skulle gå till. och visst var det ett mottagande hela byggdens uppsättning av månglare hade mött upp kändes det närmast båten hade cykeluthyrarna slagit upp sina attiraljer i form av rader av hyrcyklar vibestämde oss för modell tandem ni vet de , där den mindre begåvade hälften sitter först för att ta emot vinddraget och för chansen att få visa upp sig medan den begåvade slinkaren håller sig i bakgrunden för möjligheten att inte behöva nöta alltför hårt på tramporna. Där satt jag.
Vi hade haft en viss diskussion vilka grejer vi skulle ta med på vår veckolånga picknicktripp i vildmarken. Flickvännen hade velat satsa på nya men dyra behållare för tspriten vi skulle ta med till friluftsköket. Jag argumenterade för ett billigare alternativ. Närvi skulle slå läger första gången för att använda vårt kök visade det sig underligt nog att flaskorna läckt lite. Det är konstigtt hur så lite tsprit
kan sprida sig och göra sådana doftavtryck större delen av packningen bedömdes som otjänlig för det ändamål det en gång var tänkt. Nåväl vidare i berättelsen vi hade tänkt att göra en cirkel omfattande cirka halva ön. Men vad vi som tämligen ovana cyklister inte räknat med var följande fenomen cykla syd motvind;cykla nord motvind; cykla väst motvind:cykla öst motvind. Kort sagt motvinden förstör den frisyr ni eventuellt trott skulle kunna härda ut i denna orkan. Vi blev förvånade över hur fort det gick att lämna allfartsvägarna och komma ut på det jungfrueliga landet omgivet av betande får visserligen inhägnade av diverse stängsel av olika konstruktioner -- men ändå som jag brukar säga.

Jag hade inför resan köpt ett d yr t och finurligt konstruerat vindskydd lätt och praktiskt till uppbyggnad när jag efter flera mils trampande och efter att slängt en blick bakåt upptäckt att det slitit sig och försvunnit beslöt jag mig att sätta upp det på det förargliga så kallade blåskontot.Så här långt efteråt kan jag inte minnas om det överhuvudtaget kommit till användning . Det är faktiskt föga troligt. Så kan det gå. När vi efter några om och men kom till Nynäs igen och upptäckte att bilen var borta stulen fick minflickvän ett mindre sammanbrott. Sista delen av resan genomfördes med sedvanlig hjälp av SLbuss. SLbuss kan man lita på.
Behöver jag tillägga att vi sedan länge brutit kontakten synd på sätt och vis .Hon
var en bra sängkamrat. Det hade varit kul att få återuppliva detta resminne med henne och jämföra hur vi åldrats.Hon hade en son jonas som var i åttaårsåldern när vi separerade fast mer korrekt uttryckt hon slängde ut mig