Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Om kikarsikten

























FÖRSÄLJNINGSMANUAL

REITZ LUX
KIKARSIKTEN

För återförsäljare

Interaims Sweden




INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 3

LJUS- OCH SKYMNINGSVÄRDE 5

BERÄKNING AV LJUS-OCH SKYMNINGVÄRDEN 7

LJUSVÄRDE III 9

LINSTILLVERKNING 10

PLACERING AV HÅRKORSET I LINSSYSTEMET 11

OBJEKTIVDIAMETERN 12

OKULARDIAMETERN 13

TUBDIAMETERN 14

PARALLAXEN 15

AVVIKELSE FRÅN OPTISKA AXELN 16

SYNFÄLTET 17

ÖGONAVSTÅNDET 18

TUNNELEFFEKTEN 19

BEGREPPET MOA 20

MONTERING 22






INTRODUKTION

Ett kikarsikte med bra optik känns behagligt att titta genom och tröttar inte ögat. Siktet ger en klar bild av målområdet utan för-vrängningar och utan färgskiftningar.
Ett bra kikarsikte är parallaxfritt. Hårkorset förblir på målet även om du rör på huvudet en aning.
Med ett bra variabelt kikarsikte kommer inte hårkorset att flytta sig från målet när du ändrar förstoringsgraden.
Ett bra kikarsikte har ett brett synfält utan bildförvrängningar i ytterkanterna på kikarsiktet.
Med ett bra kikarsikte kan du se målet klarare i skymningsljus än du kan med blotta ögat.
Ett bra kikarsikte har ett tillräckligt långt ögonavstånd för att inte riskera att rekylen skadar ögon och ögonbryn.
Ett bra kikarsikte ökar träffsannolikheten.
Vi torde vara helt ense om kriterierna för att bra kikarsikte. Men i likhet med alla andra tekniska lösningar blir konstruktionen av ett kikarsikte en kompromiss mellan det vi kan önska oss och det pris vi är villiga att betala och den vikt och den volym vi är villiga att bära med oss.
Med den här manualen vill vi försöka dela med oss av det vi kan om kikarsikten för jakt, och det är vår förhoppning att du skall kunna ha nytta av våra synpunkter.
Som du kommer att se så har vi gjort jämförelser med Zeiss. Som enligt vår uppfattning är den klart ledande tillverka-ren. Förlåt oss Swarowski.
Har du frågor och/eller synpunkter kan du skriva till oss på vår e-postadress info@interaims.se eller per brev till Interaims, Lorensborgsgatan 4 a, 217 61 MALMÖ eller ringa till oss på 040 10 10 70.





LJUS- OCH SKYMNINGSVÄRDEN

Om du håller kikarsiktet ca 30 mm från ögat och tittar från objektivsidan, dvs vänder på siktet, kommer du att se en lite ljusare eller en lite mörkare cirkel i kikarsiktet. Denna cirkel kallas kikarsiktets utgångspupill. Genom denna cirkel skall alla strålar passera på väg från objektivet till ögat. Det är inte möjligt öka utgångspupillens storlek med en större tubdiameter, vilket kanske är det första man tänker på. Storleken på utgångspupillen avgör delvis kikarsiktets ljus- och skymningsvärden.
En annan och minst lika viktig faktor för ljus- och skymningsvärdena är linssystemets ljusgenomsläpplighet, dvs hur mycket ljus som förloras när det går genom linssystemet. De flesta kikarsikten har ett linssystem med sju upp till 14 lin-ser, en del av dessa linser är sammanfogade två och två och andra är enkla linser. Skälet till varför man använder flera än de två eller tre linser, som skulle kunna ge den erforderliga förstoringen, är att minska den förvrängning av målområdet, som ett system med två eller tre linser ger. Radar man upp ett antal fönsterglas efter varandra är det knappast möjligt att titta genom dem. Ju flera linser i systemet, desto mindre ljus släpper systemet igenom, men desto mindre blir förvrängningen av målområdet.
Den kanske viktigaste egenskapen för linserna i ett kikarsikte är en god ljusgenomsläpplighet. Ju högre kvalitet en lins har desto bättre släpper den igenom ljus och ju mindre ljus tar den åt sig. Linsen behöver nödvändigtvis inte vara av glas. Moderna plastlinser håller samma kvalitet som glaslinser. Varje linstyp har en ljusgenomsläpplighet för varje våglängdsområde. Dvs en typ av lins kan ha en bra ljusgenomsläpplighet för ett visst våglängdsområde men inte för ett annat. Tex för rött ljus men inte för blått. För linser av mycket hög kvalitet är ljusförlusten, dvs det ljus som absorberas av linsen, 0.1% över hela våglängdsområdet av det synliga ljuset från 770 Nm till 400 Nm dvs från rött till violett. Zeiss använder sig av denna typ av linser. De flesta kikarsiktestillverkare använder sig av linser som har en otillräcklig genomsläpplighet för blått ljus. Mäter vi dessa linser i våglängdsområdet 404 Nm uppgår ljusförlusten till 14 %. Dessa linser ger ett orangefärgat ljus om man tittar på kikarsiktet genom objektivet. Orange därför att orange är komplementfärgen till blått.
Ljusgenomsläppligheten bestäms också av den mängd ljus som reflekteras från de limmade linsytorna. Denna ljus-mängd kan mätas separat och benämns glasindex. En bra, lim-mad lins absorberar en halv procent av ljuset. Med 6 limmade linser i ett kikarsikte absorberar de limmade linsytorna 3 % av ljuset, medan de i ett lågkvalitetssystem kan förlora tre gånger så mycket ljus, dvs 9%. I ett Zeiss 2.5-10x48 är den totala ljus-förlusten i de limmade ytorna 2,9 %.
En tredje faktor, som är avgörande för ljusgenomsläppligheten i ett linssystem, är antireflexbehandlingen av linserna. Linserna antireflexbehandlas för att så lite ljus som möjligt skall reflekteras tillbaka mot ögat. Endast de linsytor som har direktkontakt med luft, dvs de icke limmade ytorna, antire-flexbehandlas. Glasindex, som vi talade om i stycket ovan, tar hänsyn till de limmade ytorna medan antireflexbehandlingen avser de ytor som exponeras mot luft. Ett icke antireflexbehandlat system kan reflektera så mycket som 8 % av ljuset, medan ett system där linserna har tre lagers beläggning reflekterar 2 % av ljuset. Zeiss har en sådan kvalitet på sin antireflexbehandling att de är nere i 0,2 % för varje yta.
En fjärde faktor, som enbart berör variabla kikarsikten, är okularets diameter. Ju större okulardiameter, desto bättre ljusvärde. Den här faktorn återkommer vi till under rubriken ”Ljusvärde III”.
En femte faktor är ögonavståndet. Med ögat i exakt position, dvs i tredje fokalplanet, är bilden av målområdet bättre i kanterna av linssystemet än om ögat inte är i exakt läge.





BERÄKNING AV LJUS-OCH SKYMNINGVÄRDEN

Det är frestande att försöka hitta en formel eller ett index som man kan beräkna med hjälp av de värden på ett kikarsikte som är lätt tillgängliga, dvs objektivdiameter och förstoring och där-ifrån beräkna ljus- och skymningsvärden för att på så sätt för-söka uppskatta siktets kvalitet och kunna jämföra olika kikar-sikten. I hög grad är detta endast en lek med siffror. Jakttid-skrifterna gör det enda rätta och testar siktena under praktiska förhållanden.
I dagsljus varierar storleken på ögats pupill från 1,5 till 3,0 mm och kan i sällsynta fall bli så stor som 4,8 mm. Det teoretiska värdet på kikarsiktets utgångspupill får vi genom att dividera objektivdiametern med förstoringen. Ett kikarsikte med beteckningen 4-12x56, där 4-12 är den variabla förstoringen och där 56 är objektivets diameter, kommer den teoretiska utgångspupillen vid 12 gångers förstoring att vara 4.67 (56/12=4.67).
Om ögats pupill är lika stor eller större än kikarsiktets utgångspupill kan ögat genom kikarsiktet tillgodogöra sig allt inkommande ljus.

Ljusvärde

För att kunna jämför kikarsikten med varandra har man skapat ett sk ljusvärde för siktet genom att kvadrera utgångspupillen. I detta exempel 4,67x4,67, vilken ger 21.8. Ju större objektivdiameter och desto mindre förstoring du har desto bättre blir det teoretiska ljusvärdet för ett kikarsikte.
Men, om vi använder förstoringen 10 på ett kikarsikte med 56 mm objektiv, är utgångspupillen 5,6 mm. Den maxi-mala utgångspupillen för ett mänskligt öga är 4,8. Detta betyder att det mänskliga ögat inte kan tillgodogöra sig förstoringar mindre än 11,67 (56/4,8), vilken är en intressant iakttagelse som inte är allmänt känd. Ett ljusvärde över 23 är inte möjligt att tillgodogöra sig för det mänskliga ögat. Det är inte en slump att Zeiss under lång tid inte haft större objektivdiameter än 48 mm.
I de flesta fall skiljer sig den teoretiskt beräknade utgångspupillen från den praktiskt observerade.
Kikarsikten med en utgångspupill som är större än utgångspupill för det mänskliga ögat ger fördelen att ögat kan vara placerat inom kikarsiktets utgångspupill utan att behöva vara exakt på den optiska axeln, men till priset av ett tyngre kikarsikte.
Ju större objektivdiameter, desto mera ljus kommer in i siktet, men det mänskliga ögat kan inte tillgodogöra sig ljuset och inte ens vid den minsta förstoringen. En liknelse som an-vänts är att om man lyser med en ficklampa genom ett nyckel-hål, så spelar det ingen roll om lampan är stor eller liten. Det kommer inte in mera ljus genom nyckelhålet med en större lampa. Och vi förutsätter då att ljusstyrkan är densamma.

Skymningsvärde

Ett annat index skapat för samma ändamål är skymningsvärdet. Skymningsvärdet får man fram genom att ta kvadratroten av förstoring och multiplicera med objektivdiametern. Ett kikar-sikte med förstoringen 4-12 och objektivdiametern 56 mm, kommer att därför få ett skymningsvärde på 26. Ju större försto-ring desto större objektivdiameter, desto bättre skymnings-värde.





LJUSVÄRDE III

De teoretiskt beräknade ”ljusvärde” och ”skymningsvärde” tar inte hänsyn till det ljus som linssystemets absorberar, och de tar inte hänsyn till okularets diameter.
Det vi söker är ett teoretiskt värde som speglar kikar-siktets förmåga att avbilda målområdet under skymning. Och målområdet till skillnad från själva målet. Optik konstruerad för astronomiska observationer skall avbilda själva målet – en himlakropp, medan ett kikarsikte skall ge en god bild av målområ-det. Zeiss optik är konstruerad för att spegla målet och inte för att spegla målområdet, vilket är lite märkligt.
Avgörande faktorer för att spegla målområdet under skymning är linssystemets förmåga att släppa igenom ljus under just skymningsförhållanden mätt enligt DIN standard, den mängd ljus som kan tas in på objektivsidan och via okularet nå ögat. I stark skymning har ögats pupill en diameter på max 4,8 mm. Där vi alltså tar hänsyn till såväl ljusintensitet som mängden ljus.
Ju större objektiv vi har desto mera ljus kan tas in i systemet.
Följaktligen kan vi konstruera en ganska enkel formel genom att multiplicera ljusintensiteten med volymen ljus och också ta hänsyn till ögats kapacitet.
Volymen ljus beror på den förstoringsgrad som an-vänds och på synfältet.
Ljusintensiteten är den ljusgenomsläpplighet som siktet har mätt som procentandel av inkommande ljus från objektivet och utgående ljus från okularet.
Om vi använder oss av följande förkortningar där:

O är objektivdiametern
M är den förstoringsgrad som används
F är synfältet
A är synfältet mätt som vinkelmått
R är ögonavståndet
V är den mängd ljus som når ögat på ögonavståndet
T är ljusgenomsläppligheten genom linssystemet
H är storleken på ögats utgångspupill i stark skymning och vi har här använt oss av värdet 4,8

Detta ger oss:

A=arctg (F/100)
V= 2*R*tg(A*M/2)

Vilket i sin tur ger Ljusvärde III = O/H (V*V*T/H*H)

Ljusvärde III är ett bättre teoretiskt mått än ljusvärde och skymningsvärde, men fortfarande är det inte perfekt. En stor objektivdiameter och få linser i systemet lurar formeln. Vilket gör att vi bör begränsa oss till en objektivdiameter på 48 mm och antalet linser bör inte understiga 9 st.





PLACERINGEN AV HÅRKORSET I LINSSYSTEMET

Ljusstrålarna strålar samman på tre punkter i linssystemet. I objektivets brännpunkt, i okularets brännpunkt och i ögonavståndet. Räknat från objektivsidan kallar vi dessa punkter för första, andra respektive tredje fokalpunkten.
Placerar vi hårkorset i objektivets brännpunkt säger vi följaktligen att hårkorset ligger i första fokalplanet. Det kom-mer då att ändra storlek när vi ändrar förstoringen, och hårkorset kan användas som avståndsmätare. Hårkorsets bjälkar ser inte ut att vara jämntjocka och i linsens ytterkant ser de lätt böjda ut. Däremot får målområdet en mindre avvikelse än om hårkorset är placerat i andra fokalplanet. De flesta kikarsikten i den övre prisklassen har hårkorset placerat i första fokalplanet.
Placerar vi hårkorset i okularets brännpunkt säger vi att hårkorset ligger i andra fokalplanet. Det behåller sin storlek när vi ändrar förstoringen. De allra flesta kikarsikten har hår-korset i andra fokalplanet.
Tittar vi sedan på för- och nackdelarna med de två alternativen så är det inte självklart att hårkorset skall vara med-förstorande och ligga in första fokalplanet, även om Zeiss har det så. Det krävs en mycket kvalificerad tillverkare för att klara av de tekniska problem som det innebär att tillverka ett kikar-sikte med medförstorande hårkors och få ett kvalitetssikte. Och det har också varit svårigheter att kunna tillverka ett tunt hår-kors.
Med hårkorset i okularets brännpunkt är det lättare att tillverka ett tunnare hårkors. Men det är problem med parallaxen och med avvikelser från den optiska axeln när vi ändrar förstoringsgraden.
Retikeln kan tillverkas antingen av glas eller plast, el-ler av tråd. Glas och plast är hållbarare, men påverkar naturligt-vis ljusgenomsläppligheten. Moderna plastlinser håller lika hög kvalitet som glas.



OBJEKTIVDIAMETERN

Objektivdiametern bestämmer till en del kikarsiktets utgångs-pupill. Ju större objektivdiameter, desto mera ljus kommer in i kikarsiktet.
Man skulle kunna föreställa sig att objektivdiametern bestämmer kikarsiktets synfält, men det är endast riktigt under vissa förutsättningar.
Hemligheten bakom ett kvalitetssikte är de sk vinkel-strålarna i kanten av linssystemet. Dessa ljusstrålar är de som är svårast att hantera för en konstruktör av kikarsikten. En radikal lösning är att helt enkelt skärma av dessa strålar med hjälp av en ring som placeras antingen i första eller i andra fokalplanet. Detta minskar naturligtvis den verkliga objektivdiametern, men självfallet inte den teoretiska objektivdiametern. Detta är orsaken till att ett lågkvalitetssikte kan ha samma teoretiska ljus- och skymningsvärden som ett högkvalitetssikte, medan de praktiska värdena skiljer sig. Många jakttidningar brukar visa praktiska tester och detta är det enda sättet att skilja agnarna från ve-tet.
Den teoretiska formeln för att beräkna utgångspupillen är
Diametern på objektivlinsen dividerad med förstoringen blir utgångspupillen.

Har vi en utgångspupill på 3 mm vid en förstoring på x10 får vi en verklig diameter på objektivet på 3 mm även om vi kan mäta upp objektivlinsen till 56 mm. Dvs vi utnyttjar endast 30 mm.





OKULARDIAMETERN

Okulardiametern påverkar två faktorer i linssystemet.
En stor okularlins möjliggör ett vidare synfält, vilket i sin tur beror på ögonavståndet, kikarsiktets längd, plus några ytterligare parametrar.
Under vissa förutsättningar påverkar okulardiametern ljus- och skymningsvärdena för kikarsiktet. Från okularet går ljusknippet vidare till den tredje brännpunkten, som är ögon-avståndet. Ju större okularlinsen är, desto mera ljus når ögat. Vi har tidigare behandlat detta under rubriken ”Ljusvärde III”





TUBDIAMETERN

Ju grövre tubdiametern är, desto kortare kan man göra kikarsiktet och desto vidare blir synfältet.
Eftersom objektivdiametern i de flesta kikarsikten är mellan 40 och 50 mm, skulle det vara möjligt att öka tubdiametern från dagens 1” eller 30 mm upp till 40 mm.
Effekten av detta kan vi se om vi jämför vårt Reitz Lux 2.0-10x50 med 40 mm tubdiameter – som vi fö slutat till-verka - , med Zeiss’ 2.5-10x48 med 30 mm tub. Vid en förstoring på X10 har Reitz ett synfält på 4,0 m och Zeiss har nästan samma synfält (3,8 m). Går vi däremot ner till den lägsta förstoringen hade Reitz ett synfält på 20 m medan Zeiss har 11 m.
Tubdiametern påverkar också ljusstrålarnas flöde ge-nom första fokalpunkten – objektivets brännpunkt. Ett variabelt kikarsikte med en förstoring överstigande X4, är en tubdiameter på 1” tillräcklig, men under x4 måste vi upp till 30 mm för att hela ljusknippet skall kunna gå vidare till okularets brännpunkt. Med förstoringar på 2,0 och 2,5 måste vi upp till en 40 mm tub. Tar vi Zeiss 2,5-10x48 som exempel, utnyttjas endast 22 mm av okularlinsen på förstoringen X2,5 ((11 m synfält på 100 m, 11/100 ger 6,28 grader och X2,5 ger 15,69 grader och med ett ögonavstånd på 80 mm ger en utnyttjad linsdiameter på 22 mm).







PARALLAX

Den kanske bästa illustrationen av fenomenet parallax får du om du håller ut ett finger på armlängds avstånd och omväxlande siktar med höger och vänster öga. Då ser du hur riktpunkten flyttar sig på målet och det är detta som kallas parallax.
Överför vi nu fenomenet på ett sikte, så lägger du hårkorset på målet samtidigt som du rör på huvudet en aning. Flyttar sig nu riktpunkten på målet så betyder det att siktet har parallax. Varje linssystem har parallax på korta håll.
Parallaxen är mindre för sikten med medförstorande hårkors än för sikten med hårkorset i okularets brännpunkt.
De flesta kikarsikten är inställda på en parallaxfrihet på 100 m, medan ett luftgevärssikte är inställt på 10 m. Dessa avstånd kan ändras. På Reitz Lux 1,5-6x42 finns en yttre parallaxjustering.
Det som också förorsakar parallax är avståndet mellan pipans centrumlinje och kikarsiktets optiska axel. Det måste finnas plats för klackarna och för ringfästet. Ju större objektiv-diameter desto högre ringar krävs. Mindre än 50 mm blir inte det här avståndet och då krävs en justering av parallaxen, vilket inget kommersiellt kikarsikte idag har. Även om vi har patenterat ett system för detta.





AVVIKELSER FRÅN OPTISKA AXELN

Om man siktar mot ett mål och ändrar förstoringen i ett variabelt kikarsikte skall hårkorset ligga fast på målet.
Det är få sikten som klarar detta på grund av att det är svårt att tillverka de mekaniska delarna i ett sikte med så hög precision. En avvikelse på 20 mm är en godtagbar japansk standard. De kinesiska tillverkarna har var sin standard för denna avvikelse.
Avvikelsen mäts med en kollimator med och utan en simulerad rekyl.
De flesta av Zeiss kikarsikten ligger inom 5 mm avvikelser på 100 m, även med rekylpåkänning, vilket är ett gott bevis på hög kvalitet.







SYNFÄLTET

Ju vidare synfält ett sikte har, desto lättare är det att finna målet i kikarsiktet. Särskilt rörliga mål.
Synfältet beror på fem faktorer:
Förstoringen. Ju mindre förstoring du använder, desto vidare synfält får du.
Ögonavståndet. Ju kortare ögonavstånd, desto vidare synfält.
Okularets diameter. Ju större diameter okularet har, desto vidare blir synfältet. Det är dock viktigt att noterar att det gäller den fria ytan på okularet. Ringar och andra detaljer inne i linssystemet, som skärmar av okularet, minskar synfältet.
Tubdiametern. Avgörande är tubdiametern runt första fokalplanet, dvs objektivets brännpunkt.
Längden på kikarsiktet. Ju kortare sikte desto vidare synfält. Vilket är ganska uppenbart om man tänker sig hur ljus-strålarna går i linssystemet.





ÖGONAVSTÅNDET

Ögonavståndet är avståndet mellan ögats pupill och okularlin-sen.
Ögonavståndet måste vara tillräckligt långt för att re-kylen inte skall skada ögat eller ögonbrynet, dvs omkring 7 cm. Det finns en tolerans för ögonavståndet och denna tolerans är 15 mm för de flesta kikarsikten.
Ju kortare ögonavstånd desto större blir emellertid synfältet.
Kikarsikten för enhandsvapen har en stor okularlins för att ge ett acceptabelt synfält.






TUNNELEFFEKTEN

I de flesta variabla kikarsikten kan man se innertubens insida på högre förstoringar. Ju mindre tubdiametern är desto större blir tunneleffekten. Dvs ett kikarsikte med entums tub ger en större tunneleffekt än ett kikarsikte med 30 mm tub. I ett kikar-sikte med 40 mm tub försvinner tunneleffekten helt.
I ett Zeiss 2.5-10x48 på X10 förstoring ser man insidan av okularet, dvs här finns en tunneleffekt.
Det är möjligt att beräkna tunneleffekten.

Synfältet är 3,8 m på 100m vid förstoringen X10.
Synfältet är 11 m på 100m vid förstoringen X2,5

Om vi använder oss av vinkeln får vi synfältet mätt som ett vinkelmått:

Synfältet är 2,17 grader (Atg (3,8/100) vid förstoringen X10
Synfältet är 6,28 grader (Atg (11/100) vid förstoringen X2,5

Vi kan nu beräkna vinkeln på synfältet på okularsidan:

2,17*(förstoringen) = 2.17*10 = 21,7 grader

Förstoringen för synfältet 11 m på 100 m är

21,7 / 6,28 = 3,45

Från förstoringen 3,45 till förstoringen 2,5 är synfältet mätt som vin-kel densamma och det är detta som är den sk tunneleffekten.





BEGREPPET MOA

MOA står för Minute Of Angle och kallas för vinkelminut på svenska.
MOA är sålunda ett vinkelmått och 1 MOA är 1/60 grad.
Vill man veta hur mycket en MAO blir på hundra meter så kan man använda sig utav formeln tan(1/60)*100=0,02909 meter = 2,9 cm
När man säger att ett vapen sprider 1/2 MOA så räknar man alltså tan((1/60)/2)) * avståndet och detta blir då 1.45 cm på 100 meter.
Har jag mitt vapen inskjutet på 100 meter och sedan vrider upp träffläget med 1 MOA så justerar jag alltså den vinkel som jag ser genom siktet med så att jag nu tittar 2.9 cm lägre än vad jag gjorde tidigare, och sålunda kommer skottet ta 2.9 cm högre.



När sträckan b har samma längd som radien r, är vinkeln 1 radian.
Radianer är definierade som den sträcka utmed enhetscirkelns rand som spänns upp av vinkeln. Eftersom enhetscirkeln har radien 1 så blir dess omkrets 2?. Ett helt varv, 360 grader, motsvarar alltså 2? rad. Annorlunda uttryckt, 1 rad ? 57,3 grader.
Milliradianer, tusendelar av radianer, förekommer som un-derenhet.
Inom det militära används milliradianer under benämningen streck för att mäta vinklar. 1 streck är alltså ganska precis 0,001 radia-ner. Ett streck blir då rätt så precis 1 meter på 1 kilometers avstånd. 1 streck är 0,0573 grader och 1 grad är ? 17,5 streck.
Konvertering mellan grader och radianer kan göras genom att använda följande formler:











MONTERING

Det händer att kunderna reklamerar kikarsikten därför att kun-den anser att siktet inte är ”skottfast”. Men det är sällan det är kikarsiktet det är fel på.
I första hand måste pipan vara ordentligt fäst i stocken.
Ett annat fel är att klackarna inte ligger i linje med pipan. Det är ganska lätt att kolla med en linjal eller en vinkel-hake. Ligger inte klackarna i linje när siktet monteras kommer en spänning att byggas upp som böjer siktet. Här skall man också vara observant på justerbara ringfästen, så att man inte bygger in en spänning mellan ringarna och kikarsiktet.
Lika viktigt är att klackarna är fast monterade till pipan.
När det gäller justerbara fästen, antingen de är av stål eller aluminium, händer det att fästet blir självjusterande.
Det är en allmänt spridd uppfattning att stålfästen hål-ler bättre än aluminiumfästen. Ett aluminiumfäste med samma volym väger en tredjedel av vad ett stålfäste gör. Ju lättare siktet är desto bättre. Och det är Ökar man godsmängden så torde ett aluminiumfäste vara bättre än ett stålfäste för en tub som är gjord i aluminium.








Prosa av Gunnar Barkenhammar
Läst 128 gånger
Publicerad 2019-06-02 15:47



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Gunnar Barkenhammar
Gunnar Barkenhammar