Det outsagda
Din älskade
är ett vackert drag
i ett anonymt spel
med kosmiska krafter
Din älskade
är ett hetsigt motdrag
i ett evolutionärt spel
med intrikata impulser
Din älskade
är några knyckiga steg
i grundämnenas dans
ur en exploderande supernova
Tanken som fastnar
i religiösa riter
självdör
i ceremonielens syrebrist
Den som bygger en gud
utanför världen
avhänder sig själv
i chackrandet med tid och rum
Jaget är ett cirkelbevis
i perceptionens häxjakt
på en anledning
Du tror du tänker
men du blir tänkt
Du tror du älskar
med det är världsviljan
som höjer piskan
Du tror du dör
men det är världen
som andas
Livskvalitet
är ett tunt lack
över nödvändighetens vrålåk
Stormen dröjer förhäxad
inför osatta segel
Tänkaren
som kväller tankens klara
logik
fördummar tankens titaniska flöde
Sångaren
som brister ut i sång
förråder sångens sägner
Vandraren som vandrar
förverkar vandringens verkliga
vägar
Du håller dig för trolig
men mörkret väller osett
genom ditt ursprung
Och så ett litet förtigande:
Sanningen sover
i det outsagda