Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

1

Efter att du hade gått satt lukten av dig
kvar.
Den hade hängt upp sig på väggarna i
mitt rum likt tavlor och grävt ner sig
mellan mina kuddar.
Shortsen du hade burit,
du vet mina gamla basketshorts,
låg alltid kvar i tvättkorgen men
kom aldrig med i sorteringen.

Dina fingertoppar mot mina satt också
kvar, och dina läppar mot min kropp.
Din röst donade som radion i mitt huvud.
Ömma handslag och rivmärken blev till
bläck som inte gick att tvätta av.

Jag låg i extas kvar på din sida av sängen.
Stirrade upp i taket och undrade om fläckarna
egentligen inte var stjärnor.
Eftersom att jag svävade.

Det var nog så det skulle kännas när man var
kär, pirrigt och vackert precis som du.
Som att hela min värld hade kolliderat
och du var den enda med utbildning nog
att styra den.

Men jag fick nöja mig med att borra
ner mig i kuddarna natt efter natt och
hänga upp tavlorna på riktigt.
För det skulle komma att bli det enda
jag hade kvar.





Fri vers av Assia VIP
Läst 151 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-06-12 14:47



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Assia
Assia VIP