Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Storforsen

Jag ligger i släpljuset
från ett lågt stående liv

Just nu kan jag inte göra något;
bara ligga här
i de långa sinus / cosinusvågorna
mellan paracetamolintagen

Takets plåt knäpper oregelbundet
i solvärmen
Det låter som en flock grånissar
i full verksamhet med sina små hammare
däruppe

Jag förvånas sida för sida
över oväntade vändningar
i Jenny Wrangborgs diktning

Googlar på sorkfeber
Det verkar inte vara det iallafall

Just nu kan jag inget göra;
bara låta kroppen ligga och skvalpa
i kanten på livet

Diskmaskinen gurglar
nere i köket
Jag glömmer att jag satt på den;
rycker till,
redo till flykt eller strid

Livsfunktionerna
står uppstallade
tills vidare,
men verkar ändå, i smyg,
har jag märkt

Kanske lika bra
att lära sig vara utan kroppen,
men det är inte så lätt
när den är så här jävla påstridig

Jag är en sjuk jävla gräsänkling
långt uppe i barrskogsbältet

Att dö är ett radikalt grepp;
ett resolut avslut
på alla år!
Man får se fram mot det

Sune brukade säga
att döden är den häftigaste kicken
av alla;
att det är därför de sparar den till sist

Vi får väl se

Jag har ju några dödspolare;
kompisar som också ska dö!

Katten bredvid mig
andas under min hand;
bryr sig inte om
att jag hostar så att sängen gungar

Diktandet blir alltmer ett resonemang
om att stå ut
ett litet tag till,
och sedan ett tag till

Blir Bob Dylan någonsin förkyld?
Det tror jag inte!

Varje sekund är ett steg åt sidan;
den här glidbanan är yrslig

Jag vill tvätta mig i Storforsen

När Gunwald låter mig klia honom
på magen
utan att det utlöser bit- och rivreflexer,
vet jag
att jag är till hälften katt,
han till hälften människa




Fri vers (Fri form) av Ingvar Loco Nordin VIP
Läst 131 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-06-15 17:53



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ingvar Loco Nordin
Ingvar Loco Nordin VIP