-


Jag vet att det inte får hända, fast ah det är så lockande. En vecka, månad, ledigt från dosetten. Låta henne långsamt gnaga sig ur bröstkorgen. Hon knackar så ofta på pannloben, ger det sämsta inflytandet. Varenda sommar, som att det var tidsinställt.

Men det är en naiv tanke, barnsligt att hålla på. Ingen lever för dagen, sådant kaos hade ödelagt allt. Rutiner så heliga. Rutiner i ruiner. Konsekvenser är för vuxna damer att äta. Skyldiga är vi alla.

Värmen distraherar, väggarna kryper inpå oss. Lederna mjuknar, ingen orkar polera sin yta. Kroppen är bara precis vad den är, sitt eget kött och blod. En svettig bak på en tunnelbanesits. En bränd axel, en glömd vattenflaska.

Det hade kunnat få vara så hela året.

Och vi är nog på väg dit.