Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bara ansiktslöst

De ansiktslösa hinnorna från mina många jag som aldrig får sin egen gestaltning utan att man kan endast beskriva dem i personform då jag iakttar verklighetens förskjutning är min nuvarande utmaning. Efter en tid av misslyckanden lyckas jag bygga in två som jag tror är självständiga människor i denna historia så att den blir en självständig idé till berättelsen.
Elena och Kalle, som nu är i 25-årsåldern, finns med i utkanten av tidens rörelser, men blir aldrig en helt självklar del av någonting. Det är som om de i grunden bara tillhör varandra.
Deras osjälvständige berättare (eftersom en självständig skapar sin egen form och utesluter mig) söker en speciell form för det obeständiga, samtidigt som omgivningen för den vilda vind av aska och trots och glömska av vilken existensen tycks gjord av över fälten när man närmar sig sju bibliska decennier på jorden.
Det enda berättaren kan numera ty sig till är sitt jag eftersom jag är en biperson som bara administrerar berättelsen. Nu blir det ingen form av visshet, utan bara som alla andra delar av historien en sann form av tvivel.
Drar den med läsaren ut i vanliga människors verklighet, där den inte längre kan isoleras eller separeras från texten som gjorde dessa hugskott möjliga, tonar den bort och jag är precis lika klok som när vi började vår färd.




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Lennart Andersson
Läst 103 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-06-18 05:54



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lennart Andersson