Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

- Fortfarande

Ambulansen blöder fortfarande,
golvet har torkat nu.

Jag är inte bitter,
det förekommer ljuspunkter i att vara jag.

Tårar av tacksamhet rinner mot mina kinder,
( tack för att du kom i rätt tid!)
stegen är inte lika tunga, det är inte alltid kolmörkt,

Många är de dagar jag gömt mig,
alltid lika djupt,
först nu vågar jag visa mig igen.

Jag klandrar mig alltid ( fast jag inte vill)
när världen gråter.
Tungt huvud, nedböjt,
förtvivlan i total sorg,
det tysta munspelet, tjugofjärde december,
i rosa byxor är jag så tacksam igen,
till toner om Sibirien kan jag minnas känslan av glädjen, igen,
Jag är lite rädd att jag gråter, nu igen.

För vem skriker samhället , så högt, nu igen?

Ambulansen blöder fortfarande,
golvet har torkat nu,
jag undrar fortfarande, ofta, ( alltid?)
för vemsskull brann min överläpp så röd?




Fri vers (Fri form) av Ewelina Mann
Läst 96 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2019-06-19 20:25



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ewelina Mann
Ewelina Mann