En bris av midsommar
Social ensamvarg.
Jag förvandlar mig själv för varje blinkning och varje andetag.
Torkad rosbukett du ger mig.
Förgiftad av din djupa koltrast svarta sorg.
Med russin,mandlar och glögg i glasen vi skålar för midsommaren.
Min vän av trollslända. Var inte glömskans ametist kluster som socker kristaller.
Korallrev i livets akvarium du ömsar skepnad om och om igen.
Flirtande som en annan fjällräv. Om du kunde vara tyst för tusende gången.
Blytunga steg ur kloaken och du följer min urtvättade karisma.
Där vingklippt koala kysser den eldsflammande draken.
Som när vi en gång älskat under sänghimlens stjärnor i rymdens evighet och de tårar som rann längs min kind, var inget annat än svarta diamanter samlade i snö att göra snöänglar i natten och du ska se att vi återförenas innan sagorna i dagboken oss splittrar.
För evigt förlovad med mig själv.
För evigt förlorad i mig själv.