Känner igen dig

gör jag uppenbarligen

sådär himla halvt

om halvt precis

bakom avvaktande leenden

genom omedelbara blickar

från någon butik eller

reception förmodligen

ändå måste det ha blivit

något personligt

avskräckande alternativt attraktivt

minns ej vilket

på kanske en kurs eller resa

och nu dessutom

i röd klänning

utan förvarning

står du framför kroppen här

uppsträckt mot solen

på skuggrik hållplats

i samma kvartér som

jag mött femhundra andra

bakom avvaktande blickar

genom omedelbara leenden

besvarar din trolska röst

min vanligtvis ovanliga fråga

med lagom distans

på ett oväntat hjärtligt vis

som om vi verkligen kan

lära känna varann

nu igen

eller vänta till nästa liv

kan nog rentav

ha varit i tvättstugan

skall vi tydligen

åt samma håll

vinkar jag ändå hejdå

för att slippa förlora dig

igen nu