Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Huset vi aldrig byggde

en välsvarvad veranda
droppar på ett fönsterbleck
morgonljus, men
jag har aldrig sett dig där
det finns fjun på din överläpp
som jag aldrig rört vid
det finns ögonblick
som bara flutit förbi
och motorvägsdån
i gryningstrafik
jag når den inte
den löper runt ett hus
som aldrig kommer att byggas
ett överrumplat slut
som aldrig vill skildras
du kommer aldrig iväg
väskan står packad i hallen
jag tar då aldrig farväl
aldrig farväl, jag är vaken
har skalat av mina lager
bit efter bit,
men jag når den inte
bit efter bit,
men jag når inte
dock ljudet av droppar
dånar mot våra kroppar
även om du aldrig
blir min

morgonljus, men
jag har aldrig sett dig där
morgonljus, men
ack natten vill oss tillsammans
grip tag, grip tag i varandra
sätt ännu en spik i verandan
sov tills mörkret försvinner
tills solen hinner
pressa livet mot hans bröst
bit efter bit,
men jag når det inte
bit efter bit,
jag förmår inte
mer




Fri vers (Fri form) av AmandaB
Läst 275 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2019-07-06 17:36



Bookmark and Share


  Ericafika
Wow så fin!
2019-07-31
  > Nästa text
< Föregående

AmandaB