lindarna vid värdshuset surrar av humlor och bin
som om de stora trädkronorna
talar ett främmande språk
det är mäktigt

längs stigarna i skogen växer blåbär och smultron
här gick vi ofta
Alba och jag

nu går jag här med valpen
tänker på hunden som förändrade mitt liv
på henne som fick mitt hjärta att brista
den dagen hon somnade in
aldrig mer en hund
sa jag då

nu är dagarna fyllda med en ny varelse
en likadan som Alba
fast en busig kille

han sover här bredvid mig
med sitt huvud på min mage
trött efter skogspromenaden
då mina tankar vandrade fritt

men mest tänkte jag på Alba
och hur vacker naturen är