Det finns anledning
att tvivla eller tro.
Jag vet bara inte vilket just nu.
Avsaknaden av ord,
av bekräftelse, det är det som gör ont.
Du vill mig inget ont, jag vet det.
Du vill mig väl, du vill mig sanning,
men du vill mig inte ont.
Jag väntar... sätter på hold... men hur länge?
Hur ska jag veta hur länge som är ok?
Hade det varit du hade jag inte gjort såhär
mot dig.
Varför avsaknaden av ord?
Vad är fel? Låt mig bara veta om det är jag.