Jag är en av dom som helvetet
älskar att vara ute och nosa efter.
För jag är en kärlekens och sanningens
krigare, som aldrig ger upp.
Jag förklarade djävulen krig
för mycket länge sedan, och ibland
känner jag av hans kyliga närvaro,
eller om det är en eller flera demoner.
Kanske några extremt onda andar? 
Det skrämmer mig inte längre,
men jag blir trött av terrorn. 
Då ber jag en bön om Guds
support och underbara stöd. 
Speciellt idag har jag känt mig attackerad.
Det är som om han eller dom försöker
kortsluta min hjärna, och jag blir allt
annat än glad och kreativ. 
I Jesu Kristi Namn, lägg av!
Om jag är paranoid? Att man
är paranoid måste inte betyda
att man inte är utsatt och förföljd.