jag går på stan
med kroppen
med god acceleration
pådriven av någon ny, skinnömsad stjärna

och jag hör honom fundera —
en shakespeariansk tjuvlyssning

det tisslas om en hemlig plan —
som han vet är helt från vettet:

att om bara rätt känslor bejakas
i precis rätt ordning
om bara åtskilliga förmågor utvecklas
i precis rätt proportioner
så kommer hon, helt av sig själv
att segla tillbaka till honom
och han kommer vara mer än redo