Redan medlem?
Logga in
från Stockholm
Dagbok
Dagbok - Maj 2008
|
Tisdag den 6 Maj 2008
Skönt skriva av sigTänk om inte poeter.se fannsvar skulle jag då gå någonstans med allt mitt hjärnskräp och dekadens Tur jag kan mig tömma på eländes tankar och mig gömma när jag väl har skrivit av mig och glömma Då kan jag fokusera på det kuliga och ge tusan i det struliga och kanske också det fuliga Nu ska jag ut och promenera i stan och kanske flanera i affärer och filosofera Köpa något fint till mig som jag blir glad av och hej inte till mig själv säga nej Söndag den 4 Maj 2008 En rutten pissråttaNär smärtan tar över hennes livgår hon in i den med hull och hår Vältrar sig i elände och suger ut varje droppe blod från sig själv Alla svek, alla tusen nedtryckande män Alla hån, flin, och gapskratt åt hennes person En ynklig liten rutten pissråtta som inte har på jorden att göra En liten liten fis som lätt glöms bort när hon försvunnit från jordens yta Hon är ingenting, bara ett tomt skal som lyser ibland, men det är bara bling Inget som är värt något bara kattguld En sån man kan utnyttja så hon torkar ut och har gett ifrån sig allt hon har i form av omvårdnad och empati. Ingen vill någonsin ge något tillbaka till henne, för hon är inte värd det En rutten pissråtta luktar bara illa. Henne kan man trampa på, bränna upp och röken som stiger skingras snart och försvinner i rymden för att aldrig mer uppmärksamas. Söndag den 4 Maj 2008 Vad driver henneOch hon visste inte hur hon skulle närma sig honomför han visade det inte på något sätt. Han ville att hon själv skulle utforska området honom. I letandet och osäkerheten att hitta rätt famlade hon runt runt omkring och gjorde fel massor med gånger och gav upp ibland och tänkte dra, men så var det något som höll henne kvar i nyfikenheten. Men ingen hjälp fick hon, utan det var att leta i egen karta och kompass på det sätt hon lärt. Och hon var inte bra på orientering, hon gick alltid vilse och sprang bort sig. Det slutade alltid med att hon gick runt runt på samma ställe. Han stod och iakttog och väntade ut ifall hon gick rätt eller fel så han kunde kritisera henne när hon gjorde något som inte föll honom i smaken. Men idogt letande gav hon inte upp, trots att hon ibland kände föraktet från honom, förakt och ett sätt att se ner på henne för att hon inte var som han eller gjorde på hans sätt. Hon sket i det för hon kunde inte göra på något annat sätt än sitt eget, på det sätt hon lärt sig. Och det hade alltid gått åt helvete förut så hon antog att det gjorde det nu med. Men hon var ändå nyfiken för att se hur långt hon kunde gå den här gången. Men ibland vände det sig i magen på henne och hon anklagade sig själv att vara svag och en dålig människa som inte hade egen vilja. Hon hade ju det, men visste inte riktigt alltid vad det var som drev henne. Egentligen var det som för så många andra, en inre längtan efter den sanna kärleken. Och varje gång trodde hon att det var rätt... |
2010april (1)2009februari (1)2008oktober (2)juli (5) juni (1) maj (3) april (6) mars (2) februari (5) januari (3) |