I mitt mörka rum
repeterar jag
barnkammarramsor

"Skatan gick på gatan
och där kommer tåget
var det nån som såg'et"

Och jag hörde tåget igen
som om natten i
mitt barnrum, ett ljud
från mitt
barnsjälsminne

Besvärjelser,
frammummlade
att ta mig med
tillbaka dit till det
som borde varit
trygghetens land

Endast rädsla

Räddas, dyker ner
blands ormbunkarna
till landet därinundet
till Putte i blåbärsskogen
där sniglar långsamt
behärskar sin underfundiga

Värld

Min första aning
om något annat liv
än det vi såg på
ytan

Numera följer jag
hundens nos
ner mot det som finns
nära jorden

Hans tankar och vetskaper
till vilka jag inte har

Tillträde

Och alltid vill jag dit
som ingen har varit

Ner till gräsets skog
Stenhällars bergsmassiv

Och sanddynernas
oändliga
ökenlandskap

Diminuendo