Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

De sju männen och hon.

mes amours...


HAN var lång och hade alla världens svar inom sig. Med sina svarta lockar och spanska utseende våldförde han sig på min ljushet, min oskuld och han svepte in mig i en röd dröm av längtan och bultande blod. Han såg ner på mig och höll om mig när jag grät
han älskade mig så mycket hans kalla jag kunde, han
läste böcker av kända poeter och
fick alla rätt på alla prov
och jag såg upp till honom såg honom som min hjälte min gud min chans att komma bort härifrån. När jag fick nog lämnade jag honom och vem var det då som grät och lät mig hålla om?




_ _ _

HAN behövde någon att värma sitt ego med och jag var där av en slump och jag kom hem till honom med en vit blomma på mitt bröst och log ljuvligt och visste att han inte kunde stå emot. Det gjorde gott i mig, han kände på min
nyrakade fitta och sökte uppmärksamhet där tills han fick det han ville ha.
Sen sågs vi ett par tre fyra fem sex sju åtta kanske mer gånger men bara för att jag ville bli krama och tröstad och han för att han visste att om han smekte mitt hår lagom många gånger så fick han min tillåtelse att tränga in in in.
Är inte in ett mycket användbart ord? Inuti, inne i, inom, inte, inse, in i mig.



_ _ _

HAN var från Japan och hade de sämsta kyssarna jag smakat på för han använde bara tungan som en motorsåg mot mina ömtåliga läppar. Han bjöd mig ständigt på tuggummi för han jobbade på en godisfabrik precis som Willy Wonka och visst påminde han mig om honom för han var mystisk och log aldrig för han var mystisk och mörk och pluggade något som han inte ens själv kunde förklara.
Jag låg bara bredvid honom två gånger och jag minns att vi utbytte meningar i tystnaden i hans studentrum men inget blev någonsin sagt för han var ett mysterium och han sa att han hade dansat med Brian Molko men vad är väl jag om jag tror på det.



_ _ _

HAN var ensam och ledsen för han var en sådan som ingen stod ut med och jag var en av alla hopplösa tjejer som trodde att jag skulle kunna värma hans inre och ge honom allt han behöver för att lugna ner sig. Han förstörde sin kropp för han slog allt han kom åt.
Huset där allt hände var en gammal bondgård med skräp och gammalt hundhår och äckliga smutsiga shotglas. Det satt jämt en man med död blick i soffan och stirrade stint in i TV:n och jag visste aldrig vart jag skulle sitta för det var spikar och eld överallt.
Han var liten med vit kropp och ljusblåa ögon och övergiven av sin mamma för hon stod inte ut med mannen med död blick.
Så jag lät honom känna på hur det är att vara den enda för någon ett tag, jag gav honom mycket av mig men fick bara tårar och krav tillbaka.



_ _ _

HAN hade pengar, stil, charm, muskler och pool- allt förutom själslig trygghet.
Vi möttes på en fest, han påpekade att jag hade en leverfläck under mitt nyckelben och det var väl någonstans där jag föll för hans starka armar och tjocka läpppar, men de var alltid torra och flagiga så efterhand representerade dom bara avsky och äckel. Första gången var jag full och andra gången var han inte hård så jag försvann ganska snabbt sökandes efter något bättre, något som kunde se mig höra mig känna mig och jag fann...

_ _ _

...HONOM. Långa tidigvårpromenader vi hjälpte blommorna slå ut med vår kärlek som vann över allt. Din grop i kinden när du log och det brann i mina ben ville gå längre längre återupptäcka staden tillsammans med dig för allt var nytt och spännande och du i din gröna jacka gjorde saker värre för jag behövde dig. Ditt grönsaksland och din fina brorsdotter som satt tryggt i min famn när ni bråkade.
Men jag lovade aldrig att vara dig trogen, älskling.



_ _ _

HON såg på mig med sammetslena ögon och blåste omkull mig med sin göteborgsdialekt för allt hon sa lät som en avgrund av glädje och lycka så jag lät henne kyssa mig i tältet med solljus. Hon bjöd på halloncider varje halvtimme och gav mig sitt halsband så jag skulle komma tillbaka till henne och jag vet att hon tog tabletter mot deprission och sorg så jag smekte hennes mjuka vita mage och kysste hennes svullna läppar med mina hårda kalla för jag tänkte på honom, han som låg där hemma och väntade på mig.
Sov till 6 med hennes musik i mina öron och hennes saft på mina fingrar sen knackade jag på hans dörr och dolde hennes lukt i min väska.


_ _ _

HAN lockade med sin fallenhet för förstörelse och smärta,
för han gav mig den mest plågsamma njutningen jag upplevt och därför kommer han alltid vara en sån jag önskar mina framtida pojkvänner liknar,
han var intensiv och levde just nu just här med sina blonda lockar och svartsjuka ögon och stora kuk var
han allt jag behövde just då
just NU




Fri vers (Fri form) av silencieux
Läst 277 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-10-29 16:13



Bookmark and Share


  Sail
jag läste bara första stycket, och det räckte. jag gillade det! :D
2009-10-29
  > Nästa text
< Föregående

silencieux
silencieux