Jag kan se igen.
Min högsta önskan nu
är att du ska släppa in luften i rummet
Stå på andra sidan gatan
med tjockvantar och ett leende
Möta min blick genom fönstret
öppna dörren med årstidens iskyla
Möta mig med din värme.
................................................................................................................................
Den kärlek som jag dödade
kommer aldrig nå himlen
Den kärlek som jag föder
kommer aldrig smälta helt
Vi kan le mot varandra genom
plexiglas
där då:et och nu:et
reflekteras.
................................................................................................................................
Varför skulle du komma
då jag söker dig som mest
Då min puls behöver din
för att skena eller sakta in
Då mörker söker ljus
i ett prisma
för att födas eller dö
kyssas eller dansa
Det spelar ingen roll
om det är gryning eller skymning
Jag älskar dig.
Där.
............................................................................................................................
Jag har blivit en affisch i ditt hjärterum
Tejpen i hörnen börjar gnagas av
Jag skäms.
Jag som var så verkligt vacker.
Nu en platt stereotyp.
Ta ner mig
Rulla ihop mig
varsamt som en
kattunge som spinner
för din hand
Ställ undan mig
men bränn inte hon
som var jag.
............................................................................................................................