En svart skugga flyger
över den månbelysta stigen

Jag känner den skuggan väl
min vän är den
den enda vän som alltid
förlåter mig mina synder

Se, där kommer den tillbaka
alltid till mig, alltid med vädjan

"mattehardugodisifickan"
"maxhagooodismaxduktig"

viskar hans tankar till mig
inte alls svårt att tolka

men vad han såg därute
bland svartkullarna under
mångatan kan jag dock inte veta

för det han förnimmer
ryms inte i människohjärnans
simpla tankar

Men han vet inte
vad jag inte vet

Heller