Om det här med doping. Det borde vara de som inte dopar sig som skall straffas och då straffas med att tvingas dricka öl, vin eller sprit före varje tävling. Blodförtunnande medel och andra mer naturliga medel skulle förstås komma på tal i första hand om nu inte alkohol förslår.

På mitt jobb, ja vi brukar spela bowling en gång i veckan och tävla mot andra korplag och vi brukar minsann dra i oss minst två starköl en halvtimme före spel för att som komma i litet juste stämning och känna oss avkopplade.

Man får ju lätt mye högre poäng när man känner sig så där härligt avspänd. Det blir oftare strike och inte alls lika många kast i rännan som när man spelar nykter. Wasaloppet är ett bra exempel, där man borde spetsa blåbärssoppan med ett par droppar vodka för att få löparna att känna sig en smula uppmuntrade.

Kan en del kommunalråd hinka både det ena och det andra och likadant när man håller affärsmiddag även då inte spottar i glaset precis, ja då kan man ju inte klaga på att även andra dopar sig en smula inför helt andra sporter. Nu har jag hört att det kommer finnas möjlighet för yrkesförare att se sport sändas direkt på vindrutan i lastbilar och bussar för att garantera att förarna inte somnar vid ratten.

Kyrkan hakar också på och skall bygga nya kyrkor längs vägarna och detta tillsammans med hamburgerkedjor och vägkrogar, man skall kunna köra in i en upplyst tunnel med god akustik och där sittandes i fordonet kunna både äta och höra på kyrkosamma saker som exempelvis en kortare lunchkoncert, så som det är i den vanliga svenska kyrkan i dag, bara att man nu bygger ihop möjligheten att både käka och lyssna samtidigt och få sig några kristna budskap på köpet.

Kör man kväll och natt kan man får nattvard med 22%igt rödvin till hamburgaren. För mindre gudfruktiga människor kommer det att finnas alternativ genom att man visar gamla journalfilmer från SF, med härligt muntra speakerröster medan man mumsar på dagens rätt i form av smörstekt strömming eller tjockpannkaka med en massa god jordgubbssylt eller korv o pommes frites.

För den som förolyckas på vägen mellan två sådana här stationer kommer det att kunna fixas med extra personal och service så man kan få en driveinbegravning. Om man nu bara hamnar i en olycka utan att kila vidare så skall man kunna tänka sig driveinakuter dit man kör för att bli omplåstrad och så kör man enkelt vidare sedan.

Allt det här är förstås bara på planeringsstadiet, men man tror att det här kommer att bli så stort att även andra nordiska länder är en smula på hugget efter vad det ryktas.