Baby nu skriver jag igen
som du sa att jag skulle
för du blev
ett extra revben i mig
och närmare mig
går det inte att komma

Jag vet att du minns
att du räknat
alla mina fejkade leenden
som jag bjöd på
och du köpte ingen av dem
utan slog ner
mina barrikader
för att hitta min mörka väg
som du valde att gå
med mig

Din skönhet
helar mig
mördar mig
och du andas åt mig
när jag irrar
och glömmer
hur man gör

Du torkar bort mina tårar
håller om mig
de nätter
då stormarna
sliter och drar i mig

Jag flyger ifrån dig
när mina spöken syns i min blick
och när jag kraschlandar
kolliderar
med verkligheten
så hittar du mig
ändå

Jag ställer mig
svartklädd
mot den vitkalkade väggen
och syns
för dig

Mina ord fortsätter
och du fångar upp dem
för att lysa upp vägen för mig
så jag inte slår ihjäl mig
under mina vandringar
du ser till
att balansgången slutar
i
dina armar