Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

PANIKATTACK!

Ensamheten
I nattens eviga mörker
Det skrämmer mig

Mörkret inom mig
Dränker det ljus jag en gång såg

Svårt att andas
Svårt att se

Varför är jag så rädd?


Fri vers av T.R.
Läst 534 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-02-11 16:59



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Panikångest (för jag antar att det är det som den här texten handlar om) är förmodligen ett av de allra värsta tillstånd man kan hamna i. Inte minst för att den är så diffus. Egentligen vet man ju inte vad man är rädd för, för visste man det så kunde man ju åtminstone göra nånting Åt det...Men istället ligger man bara där och kippar efter andan medans pulsen stiger till etthundranittio...Men så är det ibland. I vissa stunder är man ju så väldigt Liten och kan bara krypa ihop som ett litet knytt och hoppas att det släpper. Och det gör det ju så småningom också, även om det kan vara så väldigt svårt att tro i stunden.
2010-02-14

  Mr Lindemann VIP
Ja, försök att vila och ta emot den där rädslan
2010-02-11
  > Nästa text
< Föregående

T.R.