Aldrig i tid....
Vet inte vart jag ska men
Aldrig hinner jag dit.

Springer och
fortsätter springa
- även om min ork sedan länge tagit slut.


Jagar jag något eller
blir jag själv jagad?

Gångar och gränder
slutar aldrig smalna av

Tusentals klockor som tickar och ringer
som tillslut börjar gå för fort.

...Timmar blir minuter och minuter blir sekunder...


Jag faller men
tycks aldrig komma därifrån.

Minnesbilder från
överallt och ingenstans
ser jag bland alla klockor som tickar.

Väggarna trycks ihop och
snart kan jag inte andas mer.

Tiden snabbar på
Allt går fortare
och fortare
Tills jag ramlar ihop



...Så vaknar jag.