Jag hör fåglar sjunga om sina revir och kvinnor.
Solens strålar smeker mina ögonlock.
vänder mig om och känner din arm mot min.
jag tar mod till mej att öppna ögonen.
det jag ser är gryningens ljus och ditt ansikte dolt av allt rufsigt hår.
klocka är fyra på morgonen.
vad fick mig att vakna så tidigt?
jag sätter mig upp och känner att jag måste göra något, men vad?
Skumt!
jag drar på mig en av dina enorma T-tröjor och går ut på altanen.
så vackert med soluppgång.
det har regnat i natt.
daggen i spindelnätet lyser i regnbågens färg.
luften är mjuk, varm och frisk.
tänk att små detaljer, vackra detaljer, kan göra en så lycklig.
få en att känna sig så fri.
jag hör rörelser från sovrummet.
är du vaken?
jag stirrar mot solen och ler.
då hör jag ett klick följt av ett blixtrande ljud.
där står du med en kamera i handen.
du skrattar mot mig.
jag tar kameran ifrån dig och ett kamera krig utbryter.
än idag 70 år senare.
har jag kvar bilderna på mig i solen, solen, spindelnätet, du och jag i alla vinklar och bakgrunder.
du är i jorden sen fem år tillbaka.
jag sitter på hemmet.
och andas in min sista minut i det här livet.
mins och njuter av att jag mins åtminstone den dagen.
helt plötsligt känner jag dig nära in till och då vet jag.
lugn går jag till fåtöljen i mitt lilla rum.
med kyss bilden tät in till mitt hjärta
blundar och ler
och lämnar detta liv
vi ses i nästa