Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skuggorna ber utanför min dörr

du säger
det har varit en svår vinter
jag tänker
vänta du bara, det är november
den har inte ens börjat

jag tar avsked och tar min case
och i takt med mina steg
slår hjärtat sorgsna slag
vi vet att jag kommer sakna dig så

men om någon beter sig illa emot en
så skall man inte stanna
har mor alltid sagt åt mig

så jag lämnar dig
men jag vill ha dig jag vill ha dig jag vill ha dig

månen gråter
jag vill trösta
men mitt hjärta kan inte tillåta det
för i hennes hals växer sig
en isklump större allt eftersom
och hon gråter tillsammans med Luna
och jag
jag väntar med tomhet i magen och cigarettrök i lungorna

det finns ingenting kvar
allt har fallit isär
det finns ingenting här säger månen
men det som finns är mitt
säger jag

vi går hem till mig
jag tar en sömntablett mer än rekommenderat
endast för att vara garanterad sömn

men vi kan inte sova
skuggorna ber utanför min dörr
jag önskar att du kunde se mig

men den enda som någonsin ser på mig
är min spegel och min måne




Fri vers av Sandrew
Läst 468 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-02-24 19:19



Bookmark and Share


  mmalouu
TIMO SKRIV MER
Jag ryser fortfarande varje gång jag läser denna
2010-12-17

  mmalouu
åååååååååh. Läste den nyss med helt andra ögon, och hade jag inte suttit i skolan hade jag gråtit. Den är så vacker. Du också. <3
2010-09-23

  mmalouu
Asfin! Skriv mer, älskar dina texter.
2010-03-19
  > Nästa text
< Föregående

Sandrew