Orangea naglar
på ett tangentbord
om män, om liv,
om kvinnor och om mord
sätter fingret
på vad som borde vara
vad som inte varit med ord

hur soluppgångar möttes
på ett vetefält
smutsiga ord på en smutsig vägg
gator i klinisk renhet

när Söder mötte solen
och kyssar inte kysstes
som förblev en dröm
om alkohol, om Stockholm

om hur man lovades Madrid
lämna allt bagage och fly
om kristallstäder
om eld och vi
som delade på kaffe och nikotin

om män som inte längtar
längre än till Vasastan
som skulle lära upp
och uppfostra som en far

om orangea tavlor och en konstnär
som ville endast leva
utanför sin galenskap

om alla de ensamma
som lever endast för sig själv
lever för att leva
de som inte vill förklara
sitt Stockholm och misär

om blonda pojkar som ville ligga
kanske komma in
och finna
att allt är likadant
men otrohet är sen att glömma
när någons hjärta går i brand

om vem som orkar smyga
och vem som orkar älska alls
hur organ försummas
och summan av kardemumman
är att man inte kan ha allt

välja hälsan och en man
eller leva för sig själv
och sina drömmar som rann
ut i tomma sms
i inget svar

som stannade hos rika pojkar
och dess enmanssäng
hur fokus lades
på märken och allt det där
hur märke lades till hans behov av far

om hur par bildades
och vännerna försvann
vänskapskärlek finns i väntan
på att vara kär

om ensamhet, om att vilja vara allt
jaga andras drömmar
finna sig på en flygplats
på ett hotell, i ett champagneglas
i en bar
i beiga stay-ups och en ny bh
i oligarkernas Moskva

och i färger
och i dans
om hur hem vill skapas
någonstans i Vasastan
eller hos konstnären i Gröndal
eller i Madrid på St. Eriksplan
på ett hak i världen
eller på ett fält i ett förlorat land

om var man kan vara hemma
och om det går att finna sig själv alls
i en ny dröm som krossas
efter ett till tomt sms

när man bara vill att någon kysser
en i nyktra sammanhang
om hur man aldrig letar efter meningen
med livet
man letar bara efter en ny man.