~*~

Avund från var underlägsen; men som här
Skall avundas vemän som denna högsta plats utsätter
Främst att stå emot Dundrarens mål
Detta ditt skydd av bålverk, och fördöma till största delen
Av den ändlösa plågan? där det då ej någon godhet finnes [30]
Att eftersträva, där uppe ingen missämja kan växa
Från Fraktion; ty ingen kommer säkert i Helvetet att göra anspråk
På Företräde, ingen som helst, vars portion är så ringa
Av nuvarande lidande, att med ambitiöst sinne
Mer skall åtrå. Med denna fördel således [35]
Till förening, och stark Tro, och stark samklang,
Mer än som kunna finnas i Him'len, vi nu återvänder
Att göra anspråk på vårt rättmätiga arv från gammalt,
Säkert så går det mer väl än själva välgången
Kunde ha försäkr't oss; och på vilket bästa sätt, [40]
Antingen öppet Krigh eller medelst falska svek,
Vi nu diskuterar; vem som det kan råda, må tala.
Han upph'rde, och näst honom Moloc, Stavhåll'nde Härskarkonung
Stod upp, den starkaste och den grymmaste Själ
Som någonsin i Him'len stridit; nu än grymmare av misströstan: [45]
Hans förtröstan var med d'n Evige att ans's
I styrka jämbördig med, och hellre än att vara den svagare
Ville han så ej vara alls; med denna vilja förlorad
Försvann all hans fruktan: för Gud, för Helvetet, eller värre
Han bekymr'de sig icke, och dessa ord därefter talte. [50]

John Milton 1667

LPWJ svensk version 31/03/10

En länk för de som var med då, också (eller kanske framförallt) för de som inte var det

Förlorat Paradis: Bok I (J.Milton)
http://www.poeter.se/viewBook.php?bookId=3344