En hälsena böjer och brister
har många steg fått gå
inga vägar var raka
vandringen var kall och rå.

Så bar den sin människa
genom livet fram
tills den inte kunde mer
och människan kom på skam

Nu ligger den bortkastad i rännsten
människan likaså
Men äntligen kunde det livet
få himlar att titta på.