När Du var här
var nätterna, som dagarna glada och ljusa
ingen grå mantel föll
över oss då
när Du i stjärnhavet höll
då sa vi, det är för Din skull:

För orden, de vackra
och för meningarna Du fick till
för dem man bara ville, här stanna till!

Ja Du, jag skulle kunna sitta vid Dina fötter
ta till mig av allt, bäst är ju Dina ord-nötter
och folk har sagt, att de till och med väcker
upp och får liv i en trötter!

När Du var här
sjöng nätterna, som dagarna glatt och ljust
och den grå manteln fick ett gredelint sken, förtjust
och föll över oss då
när Du i stjärnhavet höll
och vi önskar Dig tillbaka för orden och det skönas skull!

Oh ja och för Din skull...