Dom rullar in om natten
med sina gula lyktor
och fårade ansikten

stelnade i djupa veck
runt sin ålderpannnor

inte är dom rädda
nej inte nu länge

men jag såg dom ibland
i deras ungdom då
håret var guld och rädslan
ännu inte hade somnat
in i likgiltig klasyn

nu sover ögonens glitter
stilla som en öde skogstjärn

och snabbt snabbt måste
du fånga dem med blicken

om du ska hinna innan
lyktorna släcks

för evignatten