Min man är rullstolsbunden är på ett vårdboende...
Faller ofta och ramlar och behöver vård dygnet
runt och han har förlorat förmågan att själv
trycka på larmet och kalla på hjälp...

Han har även förlorat mycket av sin motorik
och han kör rakt ut i trafiken utan att se
sig om eller för... Han, som innan var en
otroligt kunnig och duktig bilförare
har förlorat nästan hela den
goda körförmågan.

I tisdags eftermiddag var jag hos honom, gick
hem, det tar cirka 20-25 minuter för mig att gå till
vår bostad därifrån, handlade på hemvägen, plockade
undan hemma, började att klä av mig, jag tänkte ta en
dusch...

Då ringer det på ytterdörren, någon trycker hårt och ofta
på ringklockan, jag tittar i dörrens tittöga, det är en granne
som står utanför med handen på ringklockan...

Jag klär på mig igen, öppar dörren och hon säger:
-Han vill in!
-Vilken han vill in???
-Din man!
-Min man är inte hemma han är på ett korttidsboende...
-Nej, han sitter nere i entrén i sin rullstol i innetofflor,
de hängar längst ut på tårna och han ser så frusen ut...

Då hör jag hur min man visslar och sen ropar:
-Jag är här, jag vill upp!

Jag springer ner och säger:
-Har du rymt? Hur har du kommit hem...
-Med bil eller var det motorcykel?
-Va, men du sitter ju i rullstol, hur gick det till...
-Har jag rullstol...

Vi tar hissen upp. Klockan är 20.00 jag ringer till hemmet,
som han rymt ifrån... De svarar, jag frågar: -Var är Lasse
Nilson... -På sitt rum! -Inte alls, säger jag, han har rullat
sig hem till sin bostad, han är här nu...

Därifrån till oss är det väl minst en kilometer...

Det blir tyst i telefonen, jag hör någon, som andas tungt,
så hörs rösten igen: -Tack, tack, tack för att du ringde!!!!

En dag för några veckor sen när jag var på väg tilll honom
då kom han emot mig i full fart rullande i sin rullstol långt
ifrån hemmet. Jag rulllade tillbaka honom med min
kropp och min vänstra hand då höger handled är bruten.

När jag mötte personalen på boendet, berättade jag
var jag hittat min man och sa: - Hade jag inte kommit
och hittat honom, var hade ni tänkt leta då...

De svarade bara att de sett honom åka ut...
Och de hade frågat vart han skulle...
Han hade svarat att han inte visste
bara att han ville och skulle ut...

Och i hans journal la jag sen ett brev att eftersom min
man har fått en benägenhet att rymma, så ville jag
att personalen skulle hålla ett extra öga på honom...

När förstånderskan läste vad jag skrivit, hörde jag
henne skrika rakt ut: -Detta visste inte jag! Då ropade
en undersköterska till: -Detta har bara hänt en gång....

På väg ut från boendet stötte jag ihop med en annan
anhörig, som besökt en boende på hemmet och hon
sa till mig: -Häromkvällen när hon varit länge hos sin
vän då var det mörkt när hon gick, då sprang all
personal, som tokiga i trapporna och åkte hiss, de
letade inne,som ute efter någon.... Så hon hade frågat:
-Vem letar ni efter, vad har hänt? Men de ville inte berätta
något. Men hon sa till mig: -Det var nog din man de sökte...

Jag tror henne...

Igår när jag var på hemväg från stan slängde sig en politiker
sig om halsen på mig och kramade om mig och sa att jag var
fin och såg frisk ut och tycktes vara i god fart och han ville
bjuda mig på kaffe, så idag är jag på väg till honom,
tänk i valtider, då skall jag berätta för honom hur
vården för de äldre ser ut i verkligheten där min
min man och jag: Är!

PS!

På väg hem till hissen efter att ha besökt min man på
boendet hör jag att en sköterska kommer springande
efter mig och hon ropar:
-Vänta på mig, så jag kan åka med dig ner i hissen...
-Javisst säger jag, och håller in stoppknappen...
Och hon säger: - Jag skall se efter om tvätten är klar...
-Har ni tvättat, säger jag, då kanske min man kan få en
handduk, han hade ingen igår, ingen idag heller, så han
har torkat sig på pappersservetter. Men de ligger rätt
högt upp, så jag har förstått att han har haft svårt att
nå dem, när han sitter i rullstolen. Men det har tyd-
ligen fungerat, inte vet jag hur han har burit sig åt...
-Oj då, visst skall jag se till att han får en handduk!
Men kunde inte du hämtat en handduk åt honom...
-Javisst, om jag visste var ni har dem...
-Vet inte du var vårt linneförråd är, va...