När vår dotter hade börjat att lära sig läsa och
vi var ute och åkte bil och passerade en Essomack
där E:et i Esso var skrivet i en snirklig rund stil
så läste hon det alltid som: Tresso!
Och hon sa, att de aldrig kan lära
sig att skriva en 3:a rätt. Hela
tiden skriver de den åt fel håll, va´...

Jag förklarade, förklarade igen, men hon
gav sig inte och jag tänkte att hon inte förstår...

När mina båda föräldrar var döda och vi gick genom
deras ägodelar föll min blick på en svart skylt, som hade
suttit på vår brevlåda, som satt på dörren till lägenheten
som vi bodde i när jag var liten. På den kunde man läsa:
John E. Åberg. E:et var där även skrivet med ett snirkligt E!

När jag såg den kom jag solklart ihåg vad jag sagt till mina
föräldrar när jag lärt mig läsa: John 3:e våningen Åberg.
Det är bara vi, ja vi är de enda, som har med våningsnumret
i vår namnskylt.

Mina föräldrar sa att det står inte 3 utan E och E:et betyder
Evald... Evald, svarade jag, stavas väl inte med en 3:a
jag ser väl att ni har skrivit siffran åt fel håll eller hur...

Det sägs ju sådan mor sådan dotter...