Så stiger sakta solen
mot himmelen den blå
skogens många älvor
ses ystert dansa då

Så faller nattens ljus
till sömns av dagens ro
och månen vinkar varligt
från vintergatan bro

Så doftar daggens stänk
från blommornas blad
och bugar sig av glädje
till morgonens estrad

Så spelas näckens visa
från forsens baldakin
där livet suger näring
ur nyponblommans vin

Så skvalpar havets vågor
mot klippor och strand
där rodnar morgonljuset
förföriskt in mot land

Så visar kärleks rosen
en hymn i molnens gång
berättar livets värden
kring vacker fågelsång

Så reser sig en vindby
från nattens lugna stund
en fjäril svävar fritt
kring gröna dalens lund

Så sakta vaknar livet
med glädje till en dag
där natten så rofyllt
har bjudit sitt behag