På vårdhemmet där min man är
sa en sköterska till mig när jag kom dit
att kvällen innan satt hon i min mans knä...

Jag tittade på henne och tänkte...
Han sitter i rullstol, plats bara för en...
Då måste de ha suttit i hans säng...

Hon forsatte att, och eftersom det inte
är någon hemlighet, när jag nu vet...

Så är det han och hon gjorde ingenting...

Men jag funderar, ställer jag upp och gör en sak
liten, som stor jag på den tror åtminstone
att det skall bli någonting, aldrig jag skulle
jobba för resultatet: Ingenting!