Om tiden verkligen vore
en och samma
kunde inga enskilda ljud urskiljas då
de alla ljöd på samma gång i den

Universella kakafonin

Nu trippar vi runt i ljudens spår
in och ut genom dörrarna
ropar - där, jag hör den vissla!

Ja, för tiden är en vissling!

Hör hur den tjuter
och flåsar mig i nacken,
hör skulden, känn tyngden
som tynger mina axlarna

Allt jag inte hunnit med
alla dumheter jag gjort

Men om man visslar baklänges...?