Redan medlem?
Logga in
Aldrig har tristessen varit så otrist
Månen talar, jag lyssnar alla nätter, på dagarna går jag på tå, vilsen i en civilisation som vet inte vad om det mesta, men basunerar ut mot framtiden, likaså mot det förgångna mitt telebolag bjuder in till Maderia på det nya året, få se trädgårdarna och alla dess växtarter, ett hälsokostföretag säljer omega-3 bjuder på resa till Toscana Det är nog sant, vi vet inte längre vad vi behöver, det handlar istället om lockelser. Aldrig har tristessen varit så otrist
Prosa
av
Rachel Roth
Läst 180 gånger Publicerad 2010-10-14 22:53 |
Nästa text
Föregående Rachel Roth |