Upp slets dörren, och en svartklädd ängel 
rumlade in och parkerade sej i fåtöljen.

Han eller Hon var sliten med ett fårat ansikte,
hällde upp varsin grogg åt oss med mycket sprit i.

Johan... när ska du bli riktigt en Man?
När ska du ta det Stora steget Vidare?

Jag orkar snart inte med din följetong längre,
sa Han/Hon med en röst av sträv sammet.

Hans/Hennes blick var trött & flackade.
Promilleångorna dallrade i mitt vardagsrum.

Jag HAR tagit det där steget... det är bara det
att du inte har riktig koll längre, för du super så!

Skulle JAG vara alkoholist?! Guds vackraste Ängel!
Ja... du har dekat ner dej, du är inte dej lik.

Jag litar på min EGEN kärlek nu, behöver inte dej.
Det är DU som behöver ta ett Stort steg.

Men Ängeln sov redan... lyssnade inte, jag bäddade
ner Honom/Henne i soffan, & ringde upp Gud...