Tysta står vi bara och ser på varandra

Forskande, bekräftande, hungriga, darrande

Vi klär av varandra på knä på fårfällen framför brasan

 fortfarande tysta... men våra blickar säjer allt

Evighetens drömska toner rinner upp i ett heligt nu

och vi gråter glädjetårar i vår ömhet och åtrå

Vi dansar en tryckare och blundar så nära

som två människor kan komma varandra

och morgondagarnas bekymmer ler vi bara åt

I kärlekens själaljusdyning efter dyning

färdas vi genom kväll och natt, pånyttfödda

i vår intimitets heliga förbund,

till tonerna av Coltrane och Davis.