På puben kommer två nästan kompisar i samspråk över varsin bloody Mary. Då utflipprade sig samtalet enligt följande slingrande stig.

- Är du sambo?
- Jag är inbo.
- Inbo?
- Inneboende.
- Men var inte ni sambo förut?
- Jo, men innan dess var vi särbo.
- Har du varit något mera?
- Jovars, jag har varit tvärbo.
- Vad sjutton är det?
- Det är när man är sambo, men det hela tiden uppstår hack i skivan så att det som kunde ha varit jämnbo istället blir tvärbo så man börjar önska sig vara särbo.
- Det låter krångligt det där.
- Jo men det finns fler varianter.
- Jaså, vilka är det då?
- Kan du inte gissa?
- Mja, det skulle väl vara jämtbo, då.
- Va? Vad är det?
- Det är när man växer upp, då man bor i familjen med sin riktiga mamma och pappa.
- Ja, det är så man vill bo.
- Ja, tills man börjar bråka med varandra. Då önskar man ibland att man kunde vara skiljbo.
- Men även skiljbo kan vara dumbo.
- Nä, där tar du allt fel.
- Jaså, hur då då?
- Dumbo är att bo i ett dåligt förhållande, veta om det och ändå välja att stanna.
- Jaha du. Men om man bor i ett halvtaskigt förhållande då?
- Då är du ljumbo.
- Du, jag tror jag tar ett glas rom och cola, det här hotar att gå över min horisont.