Jag har rundat varje kulle nu i de metafysiska bergen
sett varje solnedgång mot den svävande horisonten

sett den lyfta från havsranden som en flock flyende svanar
och följt dess flykt längs med oändlighetens långa linje

så det varken skrämmer eller förundrar mej längre

vad jag nu till sist önskar se är glimten av en fågelunge
som precis lärt sig flyga, se den få luft under sina vingar
och flyga högt över de vidaste bokskogarna
i detta landskap som bär mina drömmar

ty här i utkanten av världen har jag funnit en
rastplats att ta fram min termos med hett kaffe
här sitter jag och väntar att ett under ska ske

eller kanske bara att årstiderna skall passera förbi