Ser i mina vänners ansikten
att vi börjar bli äldre.

Det finns ingenting elakt i det.
Det finns ingenting fult i det.

Känslan av att 20-åringar
inte längre ser på oss
så som de på några
å de 50
är ny

men jag vet ju själv att vårt språk
ändrats
att referensramarna spruckit upp
och innefattar mer
än studentpubar
och kondomer med smak.

Jag ser bara skönheten
hos mina vänner
då de blivit klokare

men det kanske tar ett tag till
innan jag hittar det i mig själv.