Människa, hur du
fyller ett helt hus hur du
rämnar mig.

Du tar mig till farkost dit du sätter
segel, du väcker sagorna
blad för blad.

Du ger mig himlar att förlora mig i och
vila under.

Hur du fyller flödet av vilsamt vatten gör mig förundrad.

Du syns i ungarna våra

älskade.

Du.