Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kastanjer

Kastanjer faller mot marken

(landet stillnar då)

de nakna grenarna
som knotiga spöken
mot himlasprånget

(glansiga bruna frukter)

då ögonen ser inåt
och världen upphör
för ett ögonblick

- Men jag vet ingenting
om världen, säger jag
den är så skrämmande

(Håller den hårda glatta frukten. Så mjukt i handen. Glider den ner i fickan)




Fri vers av Ingela Svenson VIP
Läst 137 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-12-08 21:37



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Och jag har barnet välbevarat inom mig- jag minns..Underbar den här!
2011-12-14

  Catharina Edin VIP
heavenly - barn tycker om kastanjer.
2011-12-13

  Måna N. Berger
"Himlasprånget" är ett vackert ord i ett vemodigt poem. Och det är något med kastanjer, som väcker poetisk lust, hela deras livscykel.
Läste nyligen en bok, "Musik & tystnad", av Rose Tremain, där ett barn kallade kastanjer "trädmöbler".
2011-12-09
  > Nästa text
< Föregående

Ingela Svenson
Ingela Svenson VIP