Det är din talande vackra röst jag faller för
och orden de som du så sparsamt för mig strör
men de få gör mig inombords på bättre humör
än utanför för jag vågar aldrig ta till mig
för mycket ifall jag har tolkat för...

Mycket åt fel håll
fått orden att spela en helt annan roll
än vad du hade tänkt, men tankarna far
ur mig som ett såll, på dem har jag ingen koll...

När du Ordens Sparsamhetsmästare blir ordfrestare
och fyller på hos mig med något som känns
som ett förhållandetesteri då är det väl inte
knepigt om hjärnan helt förvirrad kan bli...

Men du bli inte orolíg!
Än står jag med EN fot på jorden stark!
Men skulle jag oväntat av dig få en lyckospark,
då får jag i hoppet fundera ut hur jag
ska landa med den där, när jag sen ska ta mark...