-Mamma, vad är en svartskalle?
Är jag en arabjävul?

Rena oskyldiga barnaögon
ser in i mina
och väntar på svar.

Ilskan,
vanmakten och hatet
hotar att spränga mitt huvud.

Era kamrater kan jag inte klandra.
Vad vet ett barn om rasism.

Men föräldrarna.
De som ska leda,
fostra och lära barnen rättvisa och medmänsklighet.

Vad pratar ni om vid era köksbord?
Vilka värderingar påtvingar ni er oskyldiga avkomma,
och kan ni sova gott om nätterna?
Förstår ni,
att ni fostrar och bestämmer
vårt lands framtid,
och även er egen ålderdom?

Mina barn till vilket liv har jag fött er?
I Frankrike var ni de "Svenska barnen".
Här är ni "Svartskallarna".
Aldrig riktigt accepterade,
alltid litet konstiga.

Med hur mång barn delar ni ert öde?
Hur många tusentals barn växer upp i främmande länder,
utan rötter,
utan traditioner,
utan känslan av att höra riktigt hemma någonstans?

Barn utan land-Europas framtid?

Hur ska jag i min föräldrarroll kunna fostra mina barn
till öppna och toleranta människor
när de i hela sitt liv aldrig tillåtits
höra hemma någonstans?

Hur förklarar man för ett barn
att vissa vuxna,
ibland är okunniga och elaka,
samtidigt som de måste lära sig att respektera de äldre?

Jag gör mitt bästa,
men jag ser ibland glimtar från deras tankar
som gör mig förtvivlad.
Och jag vet att även
"helsvenska barn"
är lika förvirrade av sin dubbelsidiga information.

Sverige, Frankrike, Tyskland,
och många länder i Europa visar skräckinformation
om våra tånåringars,
frukten av vår bristfälliga uppfostran,
frammarch i form av skövlade kyrkogårdar,
bombhotade religösa samfund
och flyktingsförläggningar.
Aldrig förr har väl nazismen,
efter andra världskriget,
haft sådan öppen spridning
och blivit så öppet tolererad som nu.

Min största rädsla är myndigheters och lagstiftares
slapphet och nonchalans med
"våra barns"
trygghet och framtid.
Ska den öppna åsiktsfriheten få väga tyngre än lagen,
hets mot folkgrupp,
religionsfriheten,
de mänskliga rättigheterna?

Och vad gör BRIS?
Är det ändå inte en form av psykisk misshandel
som vi utsätter alla dessa omkringskuffade barn för?

Dessa barn,
utan land- vår framtid.