i gryningen ramlar hon hem med flaskan i hand.
och månen glänser längs Karlsgatans fönster
såsom den alltid gjort.

och du ligger vaken.
försöker trösta dina drömmar
som du lagt dej ner bredvid.
försöker minnas dina vänner och din kärlek
och allt som skulle hänt.

och jag vet varför du alltid vill dricka,
jag vet hur du fungerar.
jag vet att ditt hjärta är så stort
att du undrar hur det får plats här längre,
så strunta i att hitta på ursäkter
stammande och tårögd.

*

fåglarna kommer äntligen tillbaka
och hustaken syns igen.
studenter fyller trottoarerna
och fyllona parkerna.

jag vet att nån sett dej hänga i timmar på Skolgatan
med blicken strödd i skyn.
jag vet att du lämnat universitetet
för att du inte kunde lura dej själv att stanna.

och du trodde du hade glömt henne
men med våren kommer allt tillbaka.
och plötsligt ligger drömmarna kvar
tröstade bredvid dej
en liten stund om morgonen igen.

men jag antar att häromkring
kommer du aldrig hinna räddas.