Jag älskar dej så att det gör så ont ibland
Det kan kännas ensamt att bära på en kärlek så stark
Ondast gör det när mörkret sluter oss inne
Men vi är aldrig så separerade som det känns
Vi stör omvärlden med vår kärleks storhet och brillians
så vi har nästan blivit enstöringar, kanske vi lever i fel
region, fel land, på fel planet?
Vi längtar efter förtröstan och fred, men vår livsuppgift
verkar att vara revolution och strid
Till och med de så kallade poeterna bemöter oss med
ignorans, avståndstagande och tystnad
Endast i våra drömmar om natten är vi verkligt fria,
då flödar glädjen, inspirationen, magin och kärleken
Vi ber sakligt alla plågoandar och dämoner att
dra åt helvete, allt vi vill är att få vara ifred
med katterna ute i naturen, och i musiken och poesin.