Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Denna dikt skrevs i en tid då min man var väldigt sjuk!


GLASKUPAN

I glaskupan jag sitter och tittar ut
jag känner att allt är på väg att ta slut.
För många det finns ej någon dörr
för kupan är sluten
ej öppen som förr.

Jag trevar på glaset
jag vill ut.
Det jag ser måste få ett slut.

Ett panorama sveper förbi
jag söker i världen
vem är vi?
Står på tröskeln ser
livet i ett nytt perspektiv.

Jag har ingen ork
jag har ingen kraft för i
kulan jag svävar och
kämpar en ojämn kamp.

Arlöv den 16 nov 2007
Erna Frank




Fri vers av erna frank
Läst 149 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-08-30 23:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

erna frank
erna frank

Mina favoriter
Bikt
Vindpust