Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I Sverige nu för tiden...

Jag trodde myndigheter och
offentliga inrättningar skulle
hjälpa svenska folket
om så behövdes...

Går man till sjukkassan och är sjuk
och inte klarar att arbeta, har läkarintyg
med sig att man är sjuk arbetsoförmögen...
Då träder sjukkassans läkare in och påstår
att det läkarintyget man har fått håller inte
man är inte alls sjuk efter den läkarens diagnos
som inte ens träffat den sjuke men ändå
bara skriver ett negativt utlåtande...

Ringer folk till polisen och säger att de känner
stor fara för sitt liv, personer vill dem mycket illa...
De får inte mycket hjälp får klara sig själva
med att hålla sig undan sina förföljare
så gott de kan, ibland händer det
att de dödas. Då först sätts all
hjälp in och rikskrim kallas in...
Detta måste de gå till
botten med...

Och åklagaren nu som hålls om ryggen av de sina
han som till en kvinna har sagt lägg ner dina
anklagelser mot polis och åklagare, hans
chef säger att han har ju inte begått
något brott, men jag som är en amatör
när det gäller juridikens lagar men ändå
har sunt förnuft som domherrarna saknar
jag vaknar ju och tänkter till, det är ju
i varje fall ett stort tjänstefel för han borde
givetvis hjälpt henne det är ju hans jobb.
Och nu läser jag att riksåklagaren har
börjat titta in inte bara i detta utan även i
åklagarens tidigare åtaganden
och hur han har skött dem...

I början av oktober 2011 kallades jag till undersökning
av Ortoteden i Lund. Jag var en av 100 som utvalts
för att de ville se patienter igen som opererats året
innan hur det gått för dem och lära sig mer för att
i framtiden bli ännu bättre i sitt yrke, jag var tveksam
att ställa upp, men när de sa att det betydde mycket
för dem att jag kom då de valt ut efter olika ingrepp
de gjort och var intresserade av se hur det gick sen.
Så jag ställde upp för att visa upp min
opererade handled som läkt mycket
bra till 99% var den som innan tyckte jag.

En läkarkandidat gjorde undersökningen. Allt
gick bra tills jag skulle hålla min underarm vilande
på ett bord och handleden uppsträckt och hon skulle
spänna känna på benen inne i handleden. Det gjorde
så ont så jag sa till henne, detta skulle jag
aldrig gjort emot någon annan detta gör ont.
Hon forsatte att vrida. Jag vågade inte
vrida tillbaka tänkte då blir det kanske
värre... Hon fortsatte att vrida, då nöp
jag henne i armen och sa, detta gör
ont... Men ändå dröjde det tills
hon släppte taget...

Det gjorde ont armen var dag...
Efter fem dagar skrev jag till Ortopeden
vad som hänt. Rörelsen i mina fingrar
var sämre, värken strålade upp i hela
armen... Vad skulle jag göra om det
blev värre... Jag var verkligen i behov
av mina båda händer, min man som var
rullstolsbunden kom ju inte ut om jag inte
orkade köra honom, bad dem svara...
Hörde inget...

Min husläkare skickade mig då till röntgen
på den bilden av handen kunde man se
en förändring ett fäste som skulle hålla
de trasiga benen på rätt plats hade
glidit en aning...

Så kom brev från Ortopeden, sex eller
sju veckor efter att jag skrivit till dem
att det som jag sa hade hänt var ju
helt omöjligt att det kunde ha hänt
och läkarkandidaten kom inte
ihåg något av detta alls...

Sen kallades jag till undersökning...
Det konstaterades direkt: Omoperation!
Jag sa där verkligen konstigt att läkarkandidaten
inte kom ihåg vad hon gjorde när hon tog
i med all sin kraft i min arm, när det
gjorde ont sa jag ju till henne och nöp
henne hårt i armen för att hon skulle
komma ihåg händelsen. Jag fick
tystnad till svar!

Innan omoperationen gick av stapeln talade
kirurgen som skulle operera om min handled med
mig och sa, att på Ortopeden hade de talat om min
handled och den skada som jag påstår ha fått
när kandidaten vred om min handled det kan
bara inte ha hänt, hon kan inte ha förorsakat
mig den... Absolut omöjligt!

Då sa jag i månader har jag haft värk, men innan
jag var på er undersökning hade jag aldrig ont,
min handled kändes så bra och jag var så glad,
men sen har jag haft ont, så vad du än säger
till mig så var det hon som vred den så illa
att då hände något som förorsakat mig
all smärta säg inget annat...

När jag sedan vaknade upp efter operationen
hade kirurgen skurit upp en bit in i handflatan,
något ordnades till där för att fingrarnas
rörelse skulle förbättras...

Patientföreningen som mitt försäkringsbolag
har sagt så får det ju inte gå till på sjukhusen...
Försäkringsbolaget sa att de skrev in vad som
hänt med läkarkandidaten och den skada jag
fick ifall... Om... Längre fram jag drabbas av
något som är följd av detta...














Övriga genrer (Essä/Recension) av Ewa-Britt Nilson VIP
Läst 258 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2012-12-21 09:30



Bookmark and Share


  glittertindra
vården är som att dansa en ensam foxtrot till molltoner ute i skogen i skymning, du tar dig inte rakt fram, vet inte när du kommer fram och träden kan inte visa dig raka vägen till skogsbrynet.. en värld för sig där omöjligt händer varje dag och där de som ska vara lärda inte förstår någonting eller där hjälpen måste efterfrågas gång på gång på gång innan det landar som det borde.. väl kämpat, du gav inte upp och du fick din hjälp och upprättelse.. :)
2012-12-22

  Ezmeralda VIP
Jag blir inte så förvånad. Sjukvården är inte vad den varit.
Sverige är inte heller som det var förr. Människor ska tvingas vara friska
fastän de är sjuka. Rättsväsendet ska vi inte tala om, så dåligt.
Allt är bara lögner och korruption. Allt handlar om pengar i dagens Sverige.
2012-12-21

  Lars Hedlin
JA en verklihet som är full av känslor och insikter.......
2012-12-21

  ResenärGenomLivet
Mycket bra berättat...du är inte ensam om att hamna i en sådan situation...
2012-12-21

    Lars Svedin VIP
Man blir ju rädd!
Hoppas allt blir bra för dig.
2012-12-21

  Lavinia Röd
Jag blir verkligen ledsen när jag läser din berättelse. Det här är verkligen rader av maktlöshet. Hur gör en vanlig människa för att få rätt när en stor organisation har felat mot henne? Hur kommer det sig att det ska vara så svårt att be om ursäkt och kompensera för skadan så gott man kan?

En fundering. Jag undrar om detta kan dras i en civilrättslig domstol? Kanske kan man få råd av en advokat? Men, jag antar att bevisföringen är ytterligt svår. Ord som står mot ord.
2012-12-21
  > Nästa text
< Föregående

Ewa-Britt Nilson
Ewa-Britt Nilson VIP

Mina favoriter
Tillägnad Ewa-Britt